Nu svävar kanske båda teorierna - mer eller mindre - på lösa grunder, även om den förstnämnda verkar rimlig. I fall vi nu trivialt skulle koppla samman dessa läppstiftsteorier får vi en skojig rundgång. Man skulle kunna kalla det "The Lipstick Effect". Lite så där Butterfly Effect - att kausala band kan vara svåra att utröna. Men "The Lipstick Effect" är något helt annat.
Läppstiftkonsumtion sägs visa på det ekonomiska läget. I en ekonomisk kris köper man inte ett par dyra slingbacks - man köper en massa läppstift. Ett läppstift känns lyxigt och man kan sprida ut inköpen under flera tillfällen.
Tiden efter 9/11-attackerna fördubblades läppstiftsförsäljningen. Detsamma gällde under åren av den stora depressionen på 1930-talet i USA, och även under andra världskriget då kvinnor patriotiskt skulle "put their face on".
Det som sällan kritiskt talas om i samband med "The Lipstick Effect" är att det myntades av Leonard Lauder, styrelseordförande i The Estée Lauder Companies, ett av de största kosmetikaföretagen. Man kan ju bara spekulera i vad det innebär.
Oavsett om det handlar om faktiska köpemönster eller om det handlar om en smart kampanj som får "bandwagon-effekter" för såväl företag som konsumenter, så handlar det i dagens läge, likväl som på 1930-talet, om att kvinnor ska "put their face on". I svåra tider försöker man hitta fasta punkter som känns trygga - och frågan man naturligt ställer sig: hur ska en man piffa upp sig i tider av nedgång? Och vilken är den manliga motsvarigheten till "The Lipstick Effect"?
Du kan sätta läppstift på kosmetikabranschen men det kommer fortfarande vara kosmetikabranschen.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar